Sat Nam

Fundersam
Känslofylld
Energipåslag
Waowfaktor!
Att resa i sin egen kropp
 
 
Det sammanfattar kort min känsla av gårdagens upplevelse av Kundaliniyoga.
 
En av mina allra allra finaste vänner som jag träffar 1-2 gånger om året, som står mig otroligt nära i hjärtat, nästan systerkärlek skulle jag våga säga. Det är något djupt band mellan oss, en ärlighet jag sällan känner med många. En närvaro och acceptans som fyller mig med värme som att fylla ett glas med vatten till bredden, Jenny, bjöd in mig med en vän till en träff för att undervisa oss i Kundaliniyoga. Jag har knappt hört namnet, möjligen passerat mina öron vid tillfälle men aldrig riktigt fastnat i mitt teflonminne. Jag tackade såklart ja och valet av vän blev en av mina andra fantastiska vänner, Anna som just nu har bränt sina broar från två håll kan man säga och bygger sakta upp sig igen. En perfekt kandidat för kvällen.
 
Vad är Kundaliniyoga?
Kortfattat hittade jag denna text som på ett ytterst enkelt sätt förklarar kortfattat:
"Kundaliniyoga är en andlig tradition för fysiskt, mentalt, känslomässigt och andligt växande. Det handlar om att skapa en djup kontakt med sig själv, här och nu, och att få en upplevelse av sin sanna identitet bortom alla ständiga förändringar i kropp, sinne och känsloliv"
 
För kvällen bjöds en kriya för njurar och binjurar En kriya är en serie av rörelse som byggs ihop och väl utvalda till ämnet. Det finns tusentals kriyor om jag förstod det rätt. 
 
Just den här kriyan var vi ganska markbundna till, vilket var trevligt. Eftersom jag inte har någon annan erfarenhet av Kundaliniyoga vet jag inte, men misstänker ju att det finns delar där man är ståendes, eller ja, jag förutsätter nog bara att det finns det, någon som är kunnig i ämnet får gärna kommentera.
 
Vi fick uttala mantran men det enda jag kommer håg var Sat Nam, Sat på inandning och Nam på utandning. Andningsövningar genom näsan, genom O-formad mun där luften gick snabbt in/ut som en virvelvind för att rensa våra kroppar och fylla oss med energi. Vid inandning släpptes luft in, fyllde magen stor som en ballong med luft för att magmusklerna skulle pressa ut luften. Och så breath of fire. Det gick så fort, jag tänker nu svimmar jag men faktur var, man blev inte ens yr om man fick till den där rörelsen. Waaooww! 
 
Hand och benställningar, något som kallades tortumlaren där man tvistade om ryggraden snabbt i andning Sat Nam Sat Nam Sat Nam, hundställningen, något som liknade fosterställning som jag tror kallas barnet i andra yogor och några andra rörelser.. 
 
Varje del i kriyan tog 3 min. Testa o vrålandas i 3 min utan att segla ihop ahhahah! Men som sagt i rätt andningstekning var det inga problem alls.
 
Jag kan inte säga hur många delar där var i själva kriyan men det var en hel del. 
 
Självklart, vad tänkte jag på!??!! Jo, att rida.. och att dessa övningar var ju HELT PERFA för ryttare! hahaha Vi skratta högt för jag kunde ju inte vara tyst. Jag kunde se hur torktumlaren kunde få ryttaren att bli mer rörlig, en annan där tummarna skulle va rakt upp med raka armar rakt fram och som i en roddmaskin röra sig i takt kunde jag se ett smart sätt att lära in tekniken med att hålla fram armarna och lära kroppen att fortsätta ha armarna rakt fram och inte dra dom till sin kropp. Själva Sat Nam kändes som galopp och inte galopp som det många gånger kan kännas att det är luft och i backe, luft och i backe utan språng upp! språng upp! Att .. Nam gav höjd i steget i stället för en skidbacke med knäck i manke energilöst, inte sitta i landning utan studsa som en basketboll, att utandning lyfter-inte sänker/slappnar av.
 
Det absolut mest magiska stund var när vi skulle hålla händerna framför naveln en bit ut. Jag stannade upp, kände hjärtat för första gången börja slå hårt och blev nästan lite rädd för känslan. Jag har hört så mkt om ens egna energifält men aldrig förstått vad det var. jag har känt ibland på hetare hästar hur deras energier ligger utan på och jag fick vid Kraniosakralterapi med Lottie och Nikki få känner en magisk energikänsla som gjorde mig yr och nästan lite rädd. Det där man inte kan se är nästan förbjudet, som en förbjuden värld, en värld som inte syns. Tänk, du kan se havet, fast det är bara havets yta du ser, inte vad som döljer sig där under. Att besöka det, där under för att komma tillbaka till det vi kallar verkligheten ger en ett annat perspektiv på vad som är verklighet och att det faktiskt finns något bortom det vi ser.
 
Jag kunde känna mitt eget energifält. Helt sant. Kalla det vad du vill, en energi som gick runt mig där det var tydligt på var det började och var det slutade. Det kändes som varm filmjölk i handen som ändrade sig där det tog slut. Där blev det kallt och som frisk fjälluft.. En otroligt häftig upplevelse som gav mig tårar och ett leende. För vet du? Jag kände mig levande. På alla år där jag inte känt min kropps närvaro och ärligt inte vill vara närvarande med min kropp, så kunde jag känna den. Den levde! Den fanns här, den fanns med mig! För mig! Och ja, jag älskar den! Tack min kropp för du finns för mig och nu vet jag att du lever där på insidan trots att jag bara ser med mina ögon, vattenytan.
 
Efter kriyan fick vi en lååååång avslappning med varma filtar och bara djupandas. Efter det en meditation där vi i 10 min skulle sitta med våra handflator i armhålorna korsade över bröstet lyftandes axlar mot öronen, djupandandes, låta tankarna flyga. Tänkte helvete heller jag klarar det. Men det var över på ett kick! Det gick så fort. Det påverkade sympatiska och parasympatiska nervsystemet.
 
Vi avslutade med att Jenny sjöng en Irländsk (tror jag det var?) kort fin sång och till sist sa vi Saaaaat Naaaaam Saaaat Naaaammmmm Saaat Naaaammmmmmmm..
 
Sat Nam betyder Jag är sanning eller Sann identitet
 
Efter vår lektion hade vi mkt att dela, tre tjejer med intresse inom kost, yoga och feldenkrais och så klart alla tre hästtjejer :)... vad kan det annat bli än fantastiskta samtal? Får min vision tala önskar och hoppas jag en vacker dag får göra något samarbete med dessa två tjejer. Jag kan verkligen se att vi har så stora personliga resor i våra liv att dela med oss av till andra med verktyg som vi skulle kunna delge under samma tak. 
 
Jag vill verkligen rekommendera Kundaliniyoga. Oavsett vem du är eller i vilket syfte. 
Eftersom jag själv är ryttare och är införstådd med hur svårt ridning är och hur mkt ridning bygger på vår egen närvaro i andning, rytm, känsla, timing kan jag verkligen se att Kundaliniyoga kan ge redskap till att komma förbi flera av de där svåra delarna som inte går att rida sig till eller träna sig till på gymmet. Det kräver ett högre medvetande, ett inre medvetande, att se havets botten med öppna ögon och sluta se vattenytan.
 
När jag sökte information om Kundalini här på nätet, slår det mig att det inte verkar vara en form av yoga utanför sin ram, dvs inte i var mans hem .. än.. Utan lite nishat, ungefär som att alla dressyrryttare rider i blingbling och Islandhästfolk rider i yllekofta, wester i cowboyhatt. Hmm..Det skulle vara en skön tanke att kunna få Kundalinin till hemmet oavsett yllekofta ,blingbling eller hatt...Samtidigt har jag förståelse för att det är så men som vi säger i ridningen, vi måste börja se var vi kan hitta influenser från, för att bli bättre. En ishockeyspelare behöver simma för att bygga starkare hjärtmuskler och flås inte bara stå och lyfta vikter eller spela hockey. Ryttare har en förmåga att bara rida. Jag vet själv, tiden räcker inte till till allt. Men kanske så att kundalinin får komma till stallet helt enkelt i stället? Jag har faktiskt sett det börjat komma någon forma av yoga och ridning på helgkurser, otroligt smart grej faktiskt.
 
 
Dagens tips!
Tips till ryttare är verkligen att säga Sat Nam i trav och galopp, jag har testat idag och seriöst det gick ett sting som heter duga
 
Jenny kommer hålla träffar på yogastudion i Ängelholm Här finns en länk till Jennys hemsida för kontakt. Tveka inte. 
 
Tack snälla Jenny för upplevelsen. Det var något av det häftigaste jag upplevt. Jag var så påfylld av energi, kvittrade som en liten fågel att jag kände mig som 25 år igen.. eller nej då var jag sjuk och sängliggandes hahah! Men ok, som 20 år då hahaha! Det säger vi :).. Iaf... Tveka inte utan testa! Jag lovar du kommer göra en inre resa som tar dig utanför din egen lilla synliga värld till Alice i underlandet-världen på din insida, som att dyka till 15 meters djup och få se vad som finns där för första gången. 
 
 
 
Ta möjligheten-vad har du att förlora?
 
Hittade en intressant film som visar lite att testa hemma som visar liiite Kundalini i vanlig hemmiljö. Tyvärr inte en häst på filmen dock så sorry alla grrrls som gillar hästar men iaf. Våga testa! Och som sagt, Jenny har kurser i Ängelholm, våga våga!
 
Sat Nam min vän.. Sat Nam

Måndag

Måndag👀..

drar kudden ur örat, på med stallkläder, kommer på att det är måndag =tvättdag.

Går in för att hämta tvätt, ser katten i fönstret, släpper in, tittar på persiljan som växt o konstatera att persiljan har växt. Luktar död mus i väggen jaha då var det dags igen, tar på skorna o går till tvättstugan med ännu ett konstaterande att mattan inte dammsugades i helgen. Jaja,... undrar varför jag står där o står.. tvätten!! Men var e den?? Suck..

 

Glad måndag på dig🌺

 

Alexander Pärlerod podd Framgångspodden älskar jag att lyssna på. Där var en man som intevjuades som sa:- Är det något du tycker är trist tex ditt jobb, sluta inte jobbet direkt utan tänk istället att du ska bli bäst på att göra detta jobb. 

Japp! Mitt mantra för dagen blir att göra denna dag till den bästa!!😂

 

Kan du göra en bästa måndag?

 

För första gången visade jag 1.5 års träning i korta filmsekvenser för en träningscoach, på Exito. Det var en intressant syn. undrar, om jag får till att lägga in film (lite dålig på hur sånt går till) så tryck på gilla på detta inlägg så ska jag se om jag kan ta er med på Exitos rehabresa. Det är extremt privat, känslosamt o inget för den som har behov av att klanka ner eller kritisera utan för dig som det personligen skulle ge något för dig eller din häst. 

Jag insåg i helgen när jag tränade att det är så svårt att förstå vidden av att han gör sitt bästa o hur mkt träning som ligger bakom, oro, kunskapsletande o eeextremt få människor att fråga om hjälp. Till det är inte jag perfekt utan i stort behov av egen träning. Många timmar har ägnats åt att gråta, va arg, svära, tappa hoppet, hoppas, tro sig va nära för att inse vi inte ens är en bråkdel på väg, väder, behandlingar, vetrinärsbesök, vanliga livet osv osv.

 

Skulle jag göra om resan? Aldrig! Skulle jag rekommender någon att göra samma resa? Bara om du har ett starkt team runt dig för uppbackning som du har starkt förtroende för. En vän är alltid värd din tid så länge den själv är med på noterna. Sista behandling Exito fick såg jag han ansolut inte vill gå genom det en gång till. Därför fattades beslutet att vi aldrig mer kommer behandla honom (i detta ärende) och visar han minsta obehag igen kommer han avlivas om vi inte finner någon som bara kan tänka sig att arbeta honom från marken. Det är hårt, det är tufft o jag är i hjärta o själ så ledsen. 

 

Samtidigt otroligt stolt över honom och tackar honom varje dag för den kunskap inom rehab han faktiskt fortsätter ge mig. Vikten av noggrannhet, närvaro, samvaro, studera mer kunskap så jag kan fortsätta hjälpa andra hästar och hästägare här på Team Ljungagård.

 

Med blandade känslor

Så hände det.. det som för några månader sen skulle va heeelt omöjligt-Exito åkte med på träning. 
 
Eg var det Uffe som skulle tränas men nått så jäkla dumt som lån av för mjuk ridbana irriterade hö gaffelband så det värkte lite. Det gick snabbt tillbaka men så fick Uffe ont i magen som många fått nu i sommar (han är en mag-häst tillhör träelementet för dig som är nyfiken kan lyssna på Podbean Alternative Herbalworks podd avs 5 eller om det var 7). Med ont i magen följer ont i bakknä som sätter sig i ländrygg, varpå jag valde att longera tills han skulle få akupunktur varpå han blir lite het, rusar o så klart trampar genom hf kota med än mer överbelastning.. asså här tror man att man sparar på kraken så går det ändå åt skogen.. Så pausknapp på Uffe o beslut får fattas senare om vad nästa steg ska bli.
 
Så iaf, träning var bokad o vad göra? Man kan blåsa av såklart men började fundera. Var finns Exito idag i träning o var finns jag i kost, vila o träning själv? Vi skulle åka bara till grannbyn isf vilket var nära o bra.
 
Genom att bolla tankarna om Exitos kondition o styrka just nu med min bekant Ulrika som tävlar både hopp o distans där distansarna är grymt duktiga på att ha koll på den biten kom vi fram till att han borde ha kondis som en normal ridhäst o skulle klara träningen på den biten.
 
Nästa var hur mår han fysiskt just nu: upplever ingen problematik för tillfället från skadorna, de rehabas dagligen o får i foder örter o tillskott för att främja blodcirkulation o verka läkande på vävnader.
 
Hans kost o hull känns som det rullar på med Glyx mash, sockerfri lucern o lite hel havre.
 
Psykiskt är han lugn o trygg, villig o väldigt duktig på att uttrycka sig
 
Check så långt allt talar för att han ska klara en lektion.
 
Jag då?
Fysiskt under kontroll. Är jag mentalt redo? Ja det är jag svåra är bara att få tränaren att förstå allvaret med hans skador o att vi får gå varsamt fram, det tyngde mig mentalt den oron o stressen.
 
Kosten under kontroll. Check!
 
Så! Det var bara att testa!
 
Jag hade gjort upp en veckan-före-träning-träning som fullständigt sket sig. Dagen vi skulle vattenträna var det jakt o lösa hundar i skogen vilket blev banan i stället, sen skulle det va en dags vila som blev fyra. Haan ville iiingeenting, inte ens att jag rörde honom i hagen. Jäkla skiiit asså. Jag ökade tillskott rödbeta o tänkte bara han får vila fram tills träningsdagen o så får vi se vad som händer. 
 
Han vila, rörde inte honom mer än till maten.
 
Fredag: som skjuten ur en kanon! Gött! Han e laddad! Då kan du vila tills i morgon så du är riktigt på gasen.
 
Lördag morgon: Stel, öm, frånvarande.. jag fick panik, fuuullständigt ångest. 
Vad har jag gjort, faan jag visste ju han inte klarar vila så länge, inte stretchat ens dumma mig helvetes dumma mig, nu e de ju kört va asså Janet faan!
 
Var tvungen o gå från stallet o sansa mig. Tänk nu!
 
Några djupa andetag, till stallet o fokus.
 
Värme? Nej
svullnader? Nej
ögon? Loja
Nacke? stel
Bogar? stel
ländrygg? Superstyv
Kors stel
benställning? Halvkass men stod hyffsat parallellt ändå
 
Tänk... ok... testa vibba men första ggn han sagt nej så tog av honom igen efter 4 min.
 
Tänk.. väderomslag, regn på natten...kanske blivit kall? Ja, vi går på den teorin. 
 
Så borsta strecha loss omväxlande o se på fan när ländryggen lossnade, lossnade nacken o poff kom gäsp o stretch gick ge om. Puust!! På med ett fleece o blev supervarm över ryggen. Några timmar senare var han redo att åka. Mjuk som bomull, len i truten o blank som en agaspis.
 
Vilken pärs.. 
 
Exito är fantastisk borta. Sköter sig fullständigt lysande. 
Träningen gjorde han fantastiskt utifrån de förutsättningar han har o var han är idag rent kunskapsmässigt o vet var han ska göra av sin kropp. 2.5 år kan kännas som lång tid men i rehab är det ingen tid. Det händer fortfarande massor i hans kropp som ändras som vi måste ta hänsyn till o vänta på att bitarna faller på plats. 
 
Han gjorde allt med100%, skulle inte kunna begära mer eller annat. Han var inte annorlunda borta mot hemma, första hästen vi har som är en guldklimp på flera plan, waow!
 
Jag klarade resa, träning o ändå va vid liv efteråt, weeiiyy! 
Första gången o det känns jättebra!
 
Med ridningen då? Asså nä.. jag kan bättre o jag borde göra bättre. det är nått med träning som gör att kunskapsknappen stängs av o hjärna blir en tvättsvamp helt onödigt såsig till att tvärvägra skärpa sig. Varför blire så? Går in i gamla mönster, suck på mig säger jag bara.
Så det blev en besvikelse.
 
Stefan klarade groomingen perfekt!
 
Enl tränaren ser han stark o ”frisk” ut vilket är såklart bra men kan misstolkas, där var vi överens om svårighetsgraden vi måste mötas i.
 
Exito var helt ok idag vilket glädjer mig o betder att han konditionsmässigt troligen är där han behöver vara för att klara ett pass. 
 
Om han håller? Ja det hänger massor på mig, tränare o livet, det där som kan ställa till det av sig självt som ingen av oss rår på. 
 
Oavsett är jag otroligt glad att få uppleva en toppenhäst på bortaplan, blir det fler hästar vet jag precis vad jag vill ha o hur det ska va. Nu ska jag glädjas med de lilla o tacka varsamt för ögonblicket. För det är just bara vad det är-ett ögonblick.
 
Som Petter Stordalen sa:-Succe är ngt du haft o kan få igen! Betyder att inget är bestående utan vill du uppleva det igen är det bara att kämpa.
 
 
 
 
 
 
Visa fler inlägg