uniquehorse.blogg.se

Ull!! Uuuuuuuull!!

 

Hur står du ut med kylan på vintern?

 

Jelp! nu spökar det.. En duns hördes från loftet ovan mitt huvud (ovan, inte i) .. iiiiii.. Det var längesen det spökade här.. Är det inte Halloween nu oxå? Aeee va fasen... 

 

Iaf .. oh.. nu kom jag av mig.. 

 

När jag insåg att fleece inte funkade så bra i stallet, hästarna var mäkta trötta på att få stötar hela tiden o dessa hästar jag har nu är inga fan alls av stötar, termo för klumpigt insåg jag att den enda vägen var ull. Av någon anledning har jag lite valt att tro på termo o fleece o skippat det naturliga materialet. Minnet när jag tänker på det var de gamla yllemilitärfiltarna som var tyngre än en pansarplåt, stank som fasiken o gick aldrig att tvätta. Ylle på kroppen minns jag som en enda klådekarneval så det finns kanske fog för att inte ha med ull att göra. Men dagens ullkläder känns ju inte alls på det viset. 

 

Köpte ett marinoullställ som jag fått rekommenderat till mig för flera år sen. Men inte vågat köpa. Men så fick det blir i år. Vilken lycka! Så himla skönt så det går inte att beskriva. Hela vintrarna bor jag i underställ så det känns fantastiskt att dra på sig stället o veta man kommer vara varm undertill.

 

Ullsockar är ett måste. Igår när det var -3 åkte de fram o på stackars frusna tåpotatisarna. Skor är däremot värre. Jag har så svårt för tunga klumpiga skor, min kropp fixar inte det. Jag har än inte hittat några superbra. Har haft ett par mockboots, de va ifs helt ok, men inte så goa att rida i precis. Inga av dessa två hästarna är hästar man rider utan sadlar precis, jo om du är självmordsbenägen o skiter i i vilken hastighet du kommer åka av eller du är ung o har en kropp som tål 234 avtrillningar på 10 min för att centrifugalkraften är påtagligt starkare än din core. 

För nu kör jag med att lägga lös ull från sadelmakaren mellan strumpa o sko. Det funkar helt ok.

 

Ridbyxor fixar jag bara inte på vintern. Köpte ett par softshell men asså de var ju för trånga i min stl o skoningen var av syntet= glattare än en skridskobana, nej tack.

Köpte ullbyxa från militären. De är gjorda 1940 o kan säga, det var bannemej det bästa valet jag kunde göra. Har numera inga som helst problem att rida på vintern.

O för den som envisas med den förbenade ridkjolen kan ju roa sig med att gå myrsteg o trippa fram men för all del...

 

Fina mormor Elise har stickat ulltröjor till Stefan o mig. Min har jag inte vågat ta ut i stallet än men har en annan som farmor Dita har stickat... för 30 år sen, ja kan du tro! Jag har haft den i 3 vintrar i stallet nu o igår såg jag att mudden lite börjar bli sliten. Snacka om att vara hållbart alltså. Med ulltröja kan man ha en vindjacka utanpå vid ridning för att skydda sig mot vinden o regnet, annars är det helt kalas. Stefan har en annan ylle som är köpt på Island, de går inte heller av för hackor. Riktigt Isländskt ull från fåren, waow.

 

Under mina 24 år med Islandshästar körde vi hela vintrar med overaller. Det var helt magiskt bra faktiskt. Men overall funkar inte att rida vanliga hästar med om man ska träna, inte åka häst då utan verkligen träna. Det blir för halkigt o klumpigt o det går inte att vrida sig eller flytta kroppen. 

 

Yllemössa då? Nä, där går gränsen. Det funkar inte alls. Det är buffar som gäller helt enkelt på skallen. Skulle gärna vilja hitta bra mössor men hittar faktiskt inga. Min vän Johanna på Johannas Mössor gör pannband med fleece inuti till mig varje vinter. Där får jag nog tyvärr tumma på min fleecereducering o acceptera det helt enkelt.

 

Vantar.. detta mög.. Som barn hade jag sällan vantar, tycker fortfarande att det är skit att ha vantar. Jag fattar inte grejen att rida med handskar heller. För att skydda fingrarna från blåsor när man rider har jag fått till svar, ja då har du fel häst eller har häst för mkt vikt i handen. För mig helt orimligt att tycka det är en ok känsla, men visst vi är alla olika. Jag känner inget genom en vante/handske o förlorar all kontakt i handen till häst. Som barn gick jag med spruckna knogar varje vinter. Grät gjorde man av smärtan. Blötlade händerna i ljummet vatten o sen fick man bomullsvantar med idomin på natten för det skulle läka. Låren var sprängröda av kyla o eksem på insidan av låren kom som ett brev på posten så man kunde inte gå i vanliga byxor till skolan sen. Ja.. man blev helt enkelt härdad. Priset man får betala idag är konstanta smärtor i fingrarna.  Som min farfar sa:- Fryser du om fingrarna jobbar du för dåligt. Kanske så ja :)

 

Nu laddar vi för ännu en vinter i Svealands kyliga rike. Det är med vånda jag såg mitt inlägg här på bloggen för 2 år sen. Vår tidsram att vara 6 mån i Portugal var för ett år sen. Seriöst.. o här sitter vi fortfarande. Jaja, mkt ska hända innan det är dags. Det kommer hända, vi ska bara bli klara först. Det ska skapas företag, utbildningar, det ska planeras, struktureras osv. Men av, det kommer det att bli. Men den tanken värmandes i huvudet kommer jag ta mig an denna vinter som den tävlingsmänniska jag är.

 

So come on winter!