Va faaan hände??

Skägget i brevlådan
Snopet
Bottenpluggen ur
Inte alla indianer i kanoten
 
Ae... teatertystnad... funderar.. kliar mig i skallen.. hmm..
 
Vad hände?... Kiar lite till.. funderar.. går ett varv runt stolen.. letar i kunskapsbanken men finner inte rätt nyckel till låset.. hmm.. funderar.. 
 
När det blir härdsmälta går det nästan inte att finna första änden på tråden. Man har bara resultatet men man vet lixom inte vart det gick snett. Det är lite omvänd ordning från att veta var man vill och sen skapa, här har man trott man skapat och trott man har koll.. och så står man där.. men skägget i brevlådan.
 
Ja.. Vi skulle iaf till DKA i helgen med Exito. En bra mellanövning till helgen om 14 dagar.
 
Jag gick ut tidigt för att kolla honom. Körde hela vår procedur med att känna genom, tempa rumpa och hovar, kolla svullnader, kolla ryggen och smidighet.. Japp, kändes normalt. Behöver han vibba? ae, han ska stå i släppen i 1.5 timme så de tycker jag väl inte och kroppen kändes så pass ok att jag skulle inte vara orolig för att inte vibba. Han, som ni vet, vibbar ju "alltid annars"...
 
Av rent kontrollbehov och "har jag nu gjort rätt" tankar, kollade jag honom tre gånger till med samma procedur innan vi åkte.  Suck på mig alltså men ja.. jag ville vara säääker att han mådde bra. Jag vet det var överdrift men jag skulle inte klara att ha känslan att jag skulle kunna förutspått att han inte skulle mot förmodan må bra. Allt tydde på att han mådde superbra. Värmeskillnaden vb kota dagarna innan fanns inget kvar. Edlax liniment , laser och vibba såklart för behandling men inget märktes eller syntes efter det. Pigg och glad osv osv... Inga fysiska varningsklockor ringde och den mentala biter verkade oxå va på plats.
 
Vi åker, han står superfint i släpen, nyfiket och äter hela vägen. Ett gott tecken och han älskar ju äventyr.
 
Lastar av, stallas in i ett mindre stall med två boxar, grannboxen är ca 3 m bort så ingen stresskontakt vilken kändes bra genom nått galler eller så. Fick sin höpåse som han direkt började äta ur. Typ funderade inte en sekund att han var på annat ställe. Exito har varit på DKA för ett år sen ca så det var ju inte hela världen.
 
Vi hade ett uppsnack på 1 timme ca innan vi gick för att klä hästarna. Exito var glad, nyfiken, stod fint där vi band upp honom vid släpen. Stefan grooma och jag föll i fokus.
 
Exito har en förmåga att resa sig när vi rider med andra hästar de få gånger vi gjort det. Jag var helt inställd på att han kommer resa sig, jag mentalt var förberedd på det. Jag är inte rädd utan det är en medveten kalkylering då vi skulle rida 4 st på banan samtidig. Utebanan är stor så det är inga problem och jag är i trygga händer.
 
Stefan går som uppvärmning med honom. Jag studerar. Långa fina kliv nästan för långa seriöst mega långa, fin rörlighet i ryggen, pigga ögon, positiv inställning, inget stress syntes, bara "normal".
 
Hoppar upp. Skrittar i väg..
 
Ingen motor.. 
Zero energy...
Nada.. zip.. zero.. 
 
Hallå?! Hästen?! är du här?? ... Exito har inte kopplat in sändaren till mig.. Det var som att sitta på en planka. Jag hade lika gärna kunnat gå över till ridskolan och fångat gamla brunte längst ner i hörnan. Jag skojar inte och överdriver inte.. Där var iiingen motor och ingen kontakt.
 
Tog spöet.. Nope, ingen reaktion.. Hmm.. hemma räcker det man visar honom spöet så Hallå! just ja! Nu ska vi arbeta va sa du matte? galopp? Inga problem! hoppetigaloppettiii! nepp.. 
 
Bad om sporrarna.. Rider sällan med sporrar då det inte behövs i vanliga fall och han har en förmåga att istället utnyttja det och bli skänkeldöd. 
 
VAD GÖR MAN??!! AAAAAAAAAAAAAAA!!! JEEELP!
 
Trava, mja, de kunde han väl lite.. kändes helt oren och skev stämde inte alls med bilden jag fått när jag maniskt kontrollerat honom. Ni vet när känslan är att det går baklänges i stället för framlänges.. Den känslan är hemsk, man hamnar i baktakt, faller fram, vinglar.. auuuu!!.. Galopp? Aldrig i livet sa han! Jag gjorde bara ett ynka försöka för jag kände ju att detta är inte lönt, då får jag slå honom och där går min gräns, jag vet hur stark och energirik han är, bjuder han inte oavsett anledning så är det inte lönt. Och vad vet jag? Det kan ju faktiskt göra ont någonstans ändå.. fysiskt eller psykiskt som det skaver, jag är trots allt bara människa.
 
Vi skrittade vårt pass med övningar i skillsbana. Han sa icke ett ljud. Fullständigt orädd, inte avstängd bara helt cool med det. Lite bråkig på enhands vilken han inte har några problem med hemma men ja, jag var lite pissed off och kände mig otroligt obekväm i hela situationen.. och så klart orolig.
 
Klart, färdigt... bottennapp.. Tankarna flyger.. i mängd.. tur jag hade stressplåster på för jag kan säga, min inre stress var nu slagen i taket. 
 
Stefan lastar på honom på släpen och sista hästen passerar. Då blir han eld och lågor och fräser som en huggorm med tillhörande enorma frambenssprattel!
 
What??! Ok?!! Energi finns så han kan inte vara fysiskt trött iaf... Men va äää de här??!!
 
Åker hem, han äter nöjt i släpen hela vägen hem. 
 
Uffe hälsar oss välkomna hem. Han och Athena har hållt ställningarna i 8 timmar på gården. Exito så klart lite trött, blev en lång dag. Fick gå ut några timmar tillsammans för att sen boxas över natten. Jag var ändå inte säker om han var trött så ville inte de skulle springa på natten. 
 
Kommer ut på morgonen därpå. Mmmm han brukar vara ganska sliten när han står boxad, det är små boxar och de är vana att röra sig fritt. Att bli stilla 10 timmar så känns båda lite stela så jag förvänta mig inget annat.
 
Fyra korintögon möter mig i dörren, pigga och glada båda! Hepp matte! Då va de ny dag... ut nu??
 
Tog ut Exito för att köra saaaaamma förbannade procedur med känna, klämma, observera.. Han är inte ens stel, han är finare än han brukar, inga svullnader, fin i muskler inte ens stel i ryggen som han alltid är när han stått boxad (många hästar som blir så inget konstigt alls om det skulle vara så men inte ens det).. Asså näääeee...
 
Jag bestämde mig för att jag ska minsann testrida honom så här dagen efter. Har han ont borde han bete sig på samma sätt som dagen innan, att inte vilka röra sig utan bara välja skritt.
 
Så jag gör.. Stefan sadlar på, jag hoppar upp på en häst som är hög som en giraff minsann, spänd som en fiolsträng. Tänkte jag tänker inte säga nått om det utan för helskotta bara hämta fram energin nu... Han gick i väg, lugn som en filbunke. Jag valde att ta med ett litet hoppspö. Skulle det vara gris eller han tvärnitar vill jag kunna korrigera honom så vi inte hamnar i en farlig sits. Jag kortar upp tygeln och han är helt med på banan. Flyttar sig lite segt åt höger så jag la spöt på bogen bestämt, du skärpt dig! 
 
Det var som att stoppa en femma i en hoppgunga på Liseberg! Hej fadderittan här går det undan, galoppa fint som faaan vettu! sidvärts fram, terre a terre, tvärnit och galopp från halt iiinga probleeem matte! Jag kan så här,, o så här .. o så så klart här, lite här?! mer? ja jag kan hålla på här hela daaan matte! Jasså? du vart nöjd nu? redan? jahaaa.. ok.. 
 
Skjut mig....Stirrar i tomma intet...What the f......!! Vad hände just??!! Seriöst!!???!!
 
Ja.. inga ord.. 
 
Jag har ju givetvis ägnat de senaste 48 timmarna att studera detta. Jag faktiskt utesluter ont här, det kan inte vara möjligt då han är väldigt tydlig med vad ont är för honom och han vet att jag "ser" det till honom. Han kunde knappt stå på vibban efter för han sparkade så mkt med frambenen. Han klarade knappt bli spolad efter vibban för Uffe gick i väg och han skulle prompt med men satt ju fast i väggafan, arg blev han och visade hur långa framben han kunde få med hög puls. Det gör han inte när han har ont, han bara står med sänkt huvud.
 
Så vi utesluter det..
 
Jag har varit i väg två gånger och tränat för Norah här i närtid, första gången lättade baken några gånger och var tomtaggad, andra gånger mer beskedlig men gjorde vad han skulle fanns ingan sånna här tecken.
 
Hela föra vintern åkte vi till Danskens ridhus. Han reser ofta med Uffe till hovslagaren och han reser ofta själv till veterinären. Dääär kan han vara lite mer avslagen än normalt, det kan jag komma på. 
 
Det jag funderar över är om han reagera på de andra hästarnas energier. Två av hästarna var spanska hästar med höga energier som han själv, men mkt starkare mentalt än vad han någonsin kommer bli. Den tredje var en fin arab med mkt motor. Ingen av dom gjorde sig sken av att ens bemöda sig med att titta på honom men vad som sker på energinivå vet vi inte.
 
När de andra red full skillsbana valde jag vid ett tillfälle att skritta ner på vägen. Där visade han att han verkligen inte var sugen på att passera huggtunnorna eller ninjabrevlådorna vilket indikerar på att han inte är avstängd. Han småtrava upp för backen tillbaka men sen var det tompengpong i skallen ingen. 
 
När de andra övade på rörligt mål ställde jag honom vid målet när de rörde sig, han tog framöronen och rörde ikken en fena, inte lamt utan bara inte rädd. Det bekom honom inte.
 
Han är verkligen så jäkla perfekt skillshäst så jag kan inte önska mig en tryggare häst. Jag lyckades tappa lansen rätt över honom, jag tappade bort lansen i luften vid ett tillfälle men lyckades fånga den i flygfärden till tjejernas asgarv, ja de såg jäääkligt roligt ut och det bjuder jag på.. Men han sa inget åt det heller.
 
 
Så vad ska vi gissa hände? Varför blev det total härdsmälta? 
 
Exito är en extrovert häst, men det säger inte att det inte finns en introvert sida oxå, fast i vilket sammanhang? 
Hur ska jag kunna veta vad som gör honom intro-extrovert?
Hur ska jag kunna förhindra att detta inte händer om 14 dagar? 
Hur ska jag kunna se/känna att han byter mood?
 
Jag är ju 100 trygg på DKA, det är som ett andra hem och i trygga händer. Nästa helg är jag på bortaplan med ny tränare och nya hästbekanta. Jag kommer inte vara lika trygg där såklart, vad kommer det göra med situationen?
 
Jag var inte alls beredd på detta. Jag kunde verkligen inte förutspå utgången.
 
Är det någon som varit med om liknande och kan relatera? Får gärna berätta hur ni gjorde för att komma förbi det blockerade mindsetet.
 
Det jag ser som en fallgrop som inte gjordes när han reds in (inte jag som gjorde det) och som jag själv går bet på, det är att tänka framåt. Det problemet finns ju att han gärna vänder (gjorde han inte på träningen men då blockerar hjärnan) Unghästar inom Islandhästvärlden går alltid med flera äldre och man rider fraaammmååååt, inom elit storhäst hopp och dressyr sätter man en kamikazepilot och linförare och fraaaam, oavsett vart du vill så ska du fraaaam. Om det är något sånt som han inte "lärt" sig och slår i bromsen mentalt om han blir överväldigad? Ja.. jag vet inte.. Men det föder absolut många tankar...
 
Jag är nyfiken på din åsikt.