uniquehorse.blogg.se

Vaknar före tuppen. Ljudboken får mig inte att somna om.

Såg ut att bli vackert väder, bäst o passa på.  

 

Sadlade på Exito o ut på slingan. Som sällskap hade vi soluppgången. Sval vind men Gud så härligt! Det är ju precis detta som är att ha häst! Minnena kom till mig, vad är det jag vill ha.. Vind i håret o piskandes i fejjan, bitande hård. Varenda muskel svettas innanför vindjackan o ett kraftpaket på fyra ben under min kropp. Energin som skapas, viljan att lyfta berg! Man vill skrika som Ronja o FAN ta den som kommer ivägen-No mercy!!

 

Djup suck..

 

Vi övade slutor i vartannat på slingan.

-Gör mindre, gör mindre Janet, skrek min kropp. Han svarade på mitt mindre.

Fattningarna satt kvar sen igår. Lyft hand o lyft sittben, sitt stadigt på ytter, ha kontakt, räkna in-pang! Lyft o uppförsbacke-känslan. Ytter ytter ytter kom igen. 

 

När det satt gick vi över till ridbanan. Tog ut koner. Mellan två koner på diagonalen i galopp 45 grader. Inga problem ute men ack.. tvärnit o fan ta mig, fan ta mina händer o fan ta Exitos känsla för ridbanor. En gång ditprintat, alltid märkt. Lusitanomotstånd delux..

 

Släppte tyglarna o tog två spö i stället, en i var hand. Innan spärren släppte gick vi varken två steg fram eller nått åt sidan, sparka bakut eller ställa sig var svar på minsta fråga. När handbromsen släppte kunde vi göra alla fattningar tillsammans, även svänga 90 grader i galopp el göra fattningen i 90 graders svängen. Volter i olika storlekar. Baken sladdar men efter ett tag styrde de upp sig o nån form av egenstyrning på kroppen tvingas han ordna till. Så sjukt...

Försökte ta tyglarna o göra detsamma men det var med största möjliga tystnad o fokus från min sida. Jag försökte intala mig själv att håller han bara blir han en sjuhelvetes bågskyttehäst. Vilken känsla egentligen. En häst som säger-släpp mig jag behöver få röra mig fritt. Kunna släppa o ha så pass bra kontroll att man faktiskt kunna ta hand om sin kropp o ge honom möjligheten att få känna sin kropp. Vilken feeling.

 

En snabb frukost för att skynda o lasta båda hästarna o åka till Anna.

 

Uffe har börjat o gå rakt fram mindre sträckor. Så han fick va sällskap till Kalif på promenad o gjorde det såååå bra! Kalif stressade vid ett tillfälle men Uffe stämde av m mig o jag sa nope..o Uffe var kavlugn. Så fin kille! Men gud vad han tappat muskler på denna korta tiden. Nog för han inte var i toppkondis men ack. Bedrövligt. Viljan var då än större. Glad som en speleman.

 

Exito gick med Cornelis på en promenix. Så fint väder o härlig utsikt över stubben. Saknar utsikt. Ett krav på nästa boende är utsikt.