Äventyr och förälskelse

I går var vi på äventyr.
 
Vi gjorde klart hästarna tidigt på morgonen sen drog vi till Olofström. Vi gillar äventyr, vill gillar att umgås jag och  min man och vi gillar att åka bil, att se olika städer. En annan sak gillar vi när vi är på äventyr.. det är att gå i mataffärer! *asgarvar* Ja! Så knäppt men vi bara måste göra det.. Men.. denna gång fick det bli en annan "affär"... i ett annat ärende...
 
Väl inkommen i Olofstöms tomtgräns tryckte blåsan på.. Asså jag måste slå en drill.. Någon buske 13 var det inte på tal om då vi var utanför skogsområdet och mer i industri påväg mot staden.. Alla mackar vi såg var obemannade. Semesterbyar har ju inte öppet nu... nu börjar det bli jobbigt.. Mycket kläder var det oxå.
 
Bilfirma! Det får duga.. Japp sagt och gjort. Nöden har ingen lag. På Suzuki i Olofström en lördagsmorgon kl 10.00 knatar vi in med flaggan i topp. Tittar lite på bilar, diskuterar. 
 
-Behöver ni hjälp?
Vad säger man nu.. Ja! Duhe! Var har du dasset??
Nä de gör man inte..
Man är trevlig och lotsas som att man åkt heeela vägen från andra sidan (Ja inte graven då) för att besöka just deras fantastiska bilaffär och vi bara ääälskar .. Such.. Suz.. Just det bilmärket..
 
Oj det pratas om hur bra dessa bilar är, toppkvalitet! Stefan nickar och ler, trummar med fingrarna så där totalt ointresserat som bara han lyckas med.. och jag står stel som en pinne och hoppas jag inte kissar ner mina termobyxor.. 
 
- Följ med ner här ska ni få se på en bil!
Och DÄR tar man tillfället! Nu verkar man inte oförskämd..
- Haaar du en toa här i närheten?? och där kom räddningen.. pschew.. My God!! Det höll på att gå illa...
Grabbarna gick för att inspektera den fantastiska.. Jag smet till det minsta dasset jag sett på länge men bra, de va de...
 
Sen stannar man lite till och frågar om Olofström, huspriser, var ligger mataffären.. tack och bock nähee! nu måste vi vidare!
Vi och våra äventyr.. vad gör man inte för ett toabesök lixom..
 
Vidare går skutan...till Lyckans Gård i Gränum.
Fantastisk gård med underbara människor. Det måste jag säga. (Jo.. vi körde fel, fick fråga oss fram)
Sol, lätt vind och svinkallt. Vi hade kläder, mat och stolar med.
 
Och där fick jag en liten förälskelse... Där stod han.. Mannen jag skulle tränat för, för 2.5 år sen med Nikki men som inte kunde bli av. Mannen jag sett på youtube.. mannen, myten.. japp.. *småflinar för mig själv när jag tänker i orden*
 
Arne Koets....
 
 
Arne är en historisk kampsportsutövare och instruktör från Nederländerna. Han arbetar heltid som proffessionell instruktör i HEMA (Historical European Martial Arts), gjort mer än 400 turneringar, i tio länder på tre kontinenter. Arne läste arkeologi på Universitetet i Amsterdam och har en otrolig kunskap i ämnet medeltid. Han rider bla tournament, full metal armoured (joust). I Sverige tränar han ryttare främst i Mounted Combat. Med en fantastisk kroppskontroll och hästkännedom får han hästarna att dansa i balans, något vi här i Sverige enligt mig är total avsaknad av. Att ta del av Arnes kunskap för att utveckla sig själv, oavsett gren är verkligen värd varenda minut.
Ett språkgeni är han oxå. En Engelska så kanon och tydlig, kunde Norska och Svenska ord och förstod vissa meningar. Check på det..
 
 
Det fick vi ta del av igår. Waow! säger jag... En dressyr ryttare fick till samling bara genom att leka med garochan. En unghäst fick till fattningarna i lek med motpart och svärd.
 
Patrik på DKA tränar för Arne så jag såg en del saker som vi fått träna på lektionstid. Urhäftigt och verkligen en aha-upplevelse.
 
Arne berättade lite hur han såg på inridning/skolning bla att gångarterna inte alls nödvändigtvis behöver gå skritt-trav-galopp.. utan han tränar skritt-trav och sen skritt-galopp. Han anser inte heller att piaff, passage, piruett är styrkemoment utan snarare koordinationsmoment. Att hästen behöver lära sin kropp koordinera.. men den gör ju rörelserna i hagen, eller hur? så vad eller vem är det som behöver koordineras med? precis... Ryttaren.. Så att träna mycket koordination med unghästen i skritt tidigt ansåg han vara av större vikt än att göra den till ett muskelberg. Kroppen är inte stark nog att bära muskler så tidigt i ålder ändå utan behöver bli stark i sina lemmar och kunna rent nervmässigt flytta sin kropp än med muskelmassa.
 
Att utöva våld eller kraft mot häst för att få den att lyda/med sig, ansåg han sig själv vara för lat för.. och skrattade.. kändes som ett förteckt sätt att säga att han inte alls sympatiserade med den typen av fostran.. En bra vänskap med hästen var av största värde, att låta hästen få ha en vilja, att ha den positiv och låta den får ta initiativ var helt i riktning för att lyckas med det man önskar, oavsett inriktning. Det kändes otroligt skönt att höra.
 
Slarv i ridning och att inte ta ansvar för sin del som ryttare, kändes att han såg rött. Den Holländska långa rakryggade mannen blev militärisk stel i kroppen och visade med spända ögon att det där var inte omtyckt, ingen diskussion kan jag säga, knäpptyst. Men dagen flöt riktigt bra och det såg ut som att alla fick ta del av det som behövdes för att utveckla ekipaget vidare. 
 
Det var allt från 50+ som börjat rida för 3 år sen och den som ridit för Arne förr som deltog, dvs Arne tar emot alla som vill utvecklas.
 
Det var första gången jag såg någon på så "hög" nivå som verkligen pratade om ryttaren i fokus. Han hittade var varje ryttare hade sin begränsning och för del flesta var det .. höfterna.. känns det igen.. bålstabilitet? oxå ett känt ämne kanske? 
En höft låste hästens ena bog som i sin tur gjorde att den gick och hängde på den bogen som gav en bild av rörelsestörning. När ryttarens höft kom upp i rytmen i bibehållen balans var bogen där och rörelsen i benet kom lika fort som ett SMS (posten går ju inte att jämföra med länge, så långsamt) Ryttaren red på hög nivå, GP tror jag så ingen fritidsryttare precis.
 
En annan sak, hur dressyr och hoppsadlar, när hästar böjer sig, påverkar ryggraden.. mmm.. Ett påpekande som blev otroligt synligt på en av hästarna. Väl värt att fundera kring.
 
Ja, jätteintressant människa. Arne kommer igen i april till Lyckans gård och jag vet ju var jag kommer vara då.
 
Arne tränar en elev i fencing on horseback, mounted Combat
Här ser ni Arne i full plåtrustning (väger ca 30 kg)
 
 
Om det igår var sol men kallt.. är det regn i sidled med is och grått.. Nej nej och åter nej, nu är jag trrrröött på detta väder. Jag orkar bara inte mer. Hästarna är inte alls sugna på att göra något heller i detta väder. Jag har alltid sagt att jag aldrig ska va någon som bryr mig om väder.. och det har jag aldrig varit.. men jag har verkligen blivit en pipkärring på väder nu, det går bara inte att frysa hur många dagar som helst, vara dygnsur upp till knäna och svett inpå kroppen med stel utrusning som var dyngsur när man hängde in det. 
 
Jasmin fick mig att inse att jag tappat mitt Umpfh.. Japp.. jag har blivit mellanmjölk. Jag har kört slut på min bensin så att säga. Det är svårt att hitta ridvänner här i området som puschar på, är drivande och bjuder in/till. Då hade det nog varit en annan femma. Ensamheten tär nått så fruktansvärt... Nä, det är väl så, jag har gett för mkt av mig själv och allt som hänt sen olyckan gör bara att det tär mer än det ger. Menmen.. en första insikt är bra.. Så tack kära Jasmin för du fick mig att öppna ögonen och tack för ditt Umpfh i tisdags på bågskyttebanan. Det var verkligen behövligt!
 
 
Så idag gjorde Stefan klart det sista på ringarna som vi grejar med, till lekparken som nu börjar bli gigantisk på Ljungagård. Sticksågen var framme. En liten Uffe tyckte det där ljudet var äckligt. Mmm bra du.. då ska vi oxå gå till garaget så ska du få seee.. 
 
Tyr stod redan på mallis så vi höll oss på mattorna för miljöträning.
Åååå! Uffe var så duktig! Han stod där så snällt. Visst han rör sin energi fort men han stod still. Athena duktig och sitter med, ibland ligger.. När vi var klara och sa tack till Uffe nu behöver du inte vara så rädd, släppte han efter sig.. ja.. det där som är tecknet på att utsidan var still, men på insidan var det totalt kriiiiig i lille herr Frankrikes kropp... 
 
Det stänkte hela vägen till Stefans HD.. Som jag skrattade!! 
 
Imorgon är det måndag och nya tag bannemej! Väder eller ej! Här ska tränas för tänk om,, tänk.. om man en dag kan få glädjen att få träna för Arne? Då måste man träna..så kom igen nu mellanmjölks-Janet! Nu Köööör duuu!!!!